Lilla Katten, min tack för din tid <3 Idag fick jag åka till djursjukhuset när jag kom hem från jobbet. Grynet hoppade snällt in i den lånade kattburen. Jag lade över en filt så att hon inte skulle bli orolig i bilen. Väl på sjukhuset var det inte många i kö och det kom en sköterska ganska snabbt. Då fick jag berätta om Grynet och säga vad vi upplevde var fel på henne. Denna alldeles 15 åriga, trötta, spinkiga, börjat kissa inne och stora bulor vid sidorna på magen katten. Veterinären kom och klämde och kände. Grynet brydde sig inte ett dugg, hon låg bara på bänken och såg alldeles uppgiven ut. Och djurdoktorn sa det vi själv trott. Grynet hade tumörer i magen och mådde inte alls bra. Jag och Cornelia bröt ihop och Rasmus fick trösta oss båda. Vi visste vad som var rätt att göra men det är så jobbigt att ta beslutet. Det kändes som att Grynet bad oss om att låta henne somna. Hon hade gett upp och bara låg där. Veterinären sa att hon hade tagit samma beslut som vad vi gjorde. Vi lät henne somna gott. Det är inte roligt att ta farväl av en liten djurälskling men personalen på Evidensia Djursjukhus var fantastiska i sitt bemötande mot mig och Cornelia, men framförallt mot lilla Grynet. De gav sitt hjärta till oss i den svåra situationen och det var guld värt. Vi kände oss trygga och omhändertagna och det var stor respekt mot vår sorg. Den sista stunden med Grynet blev så fin för att de hjälpte oss igenom den. Det var så fint och Grynet låg med sitt huvud i min hand. Jag kände att hon var tacksam. Jag berättade hur tacksamma vi var för de 15 år hon gett oss så mycket kärlek och möss <3. Hon låg på filten hemifrån och sköterskan bar varsamt bort henne när vi fått säga hejdå. Nu står hennes matskålar där och glor på mig och jag vill inte se dom ikväll så jag blundar. Vi alla är ledsna men vi känner att vi gjort det enda rätta. [caption id="attachment_61016" align="aligncenter" width="2560"] Lilla fina Grynet innan hon somnade in[/caption]
