Jag vill prata om en sak, kvalitén i förskolan. Igår fick jag fullständigt hjärtesnörp av lycka att vi har världens bästa förskolepersonal. Jag fick tårar i ögonen och ville gärna kyssa dom allihopa. Jag uppskattar inte om dom skulle tvinga barnen att prestera, jag uppskattar inte att barn tvingas sitta stilla när dom egentligen har sprall i benen, jag uppskattar inte i heller personal som inte möter mitt barn varje dag och visar att hon är viktig. Vad jag tycker är kvalitet på en förskola är det där lilla. Det som vi föräldrar oftast tar som en självklarhet är faktiskt ganska stort. - När du kommer och hämtar ditt barn, visst är det härligt att få höra att dagen varit bra och kanske en viss sak som hänt. Då har personalen sett just ditt barn. - Visst är det härligt att läsa på tavlan vad barnen gjort tillsammans när du har jobbat? - Jag dör svaghetsdöden när personalen uppmärksammar Miras nya skor, nya klänning eller att håret är borstat och uppsatt efter att ha bråkat hela morgonen - Att det står en kanna vatten och glas ute på gården så att barnen kan dricka när dom vill utan att vara beroende av en vuxens hjälp - Teckningen där mitt namn står och jag vet att någon vuxen hjälpt Mira med detta för att denna vill - När barnen berättar något dom lärt sig som man själv faktiskt inte visste, som till exempel att grävlingar inte kan se. Ja, alltså jag kan fortsätta hur länge som helst. Men... ATTANS vad dåliga vi föräldrar är på att berätta för personalen hur grymma och viktiga dom är för oss och barnen! ATTANS vad duktiga vi föräldrar är på att klaga när något är fel. Så ärligt talat, skärpning, uppskatta det personalen gör för barnen, för det är faktiskt VÄLDIGT mycket när man tänker efter, du måste bara se det.... Igår var en dag då jag förstod det, och det var säkert det lilla för personalen, men när jag får mms med bild på hur dom firar mitt barn på hennes födelsedag så gråter jag av lycka, Lyckan att ha världens bästa barnomsorg <3
