Vi alla blir ofta ifrågasatta av kreti och pleti. Det kan vara vänner, familj, någon i matkön eller som i mitt fall följare. Jag tycker att det är okej att bli ifrågasatt, men jag tycker inte att det är okej att bli dömd efter vad man läser eller ser på min blogg (eller tror sig se). Jag vill absolut inte bara bli "gullad", jag vill ha diskussioner, men jag vill få respekt, precis som jag ger till dig som läser här inne. Jag visar en pytte-pytte-pytteliten del av mitt liv, jag visar långt ifrån allt. Jag bjuder väldigt mycket på mitt liv, men det är vad JAG väljer att bjuda på. Du som läsare ser bara en millisekund från mitt liv, ett foto med en god drink, barnbarnen i solen eller bara en allmänt trist måltid på min tallrik. Sedan skapar du din uppfattning och sanning om just det ögonblicket. En sak som jag inte tycker är okej, det är att någon drar in mina barn och mina barnbarn i sina tankar om hur jag lever mitt liv. Eller att någon ger mig dåligt samvete för att jag skulle vara en dålig förebild. Det finns gränser till och med för mig. Mina barn och barnbarn är mitt ALLT. Jag lever för de alla. Jag bestämmer vad som syns i mitt kommentarsfält och står det en trist kommentar från en person (som aldrig tidigare har yppat en bokstav) som jag anser kränkande eller dömande, så släpper jag inte fram dom. På min blogg ska det vara en god ton med glädje och kärlek. En plats mina följare ska trivas på, men även jag själv ska må bra här inne. Vi har tillräckligt med skit där ute. Målet med min blogg har alltid varit att sprida glädje och livslust, med en drink i handen eller utan. Skål på dig! Det finns mycket du inte vet om mig, bara saker du tror. Ett exempel är att jag hellre dricker Cola Zero än något annat på denna jord.