Jörgen vill veta vad jag tycker om Bigami Bigami eller ett trepartsförhållande. Detta var det önskeinlägget som fick mig att dra efter andan eftersom jag inte riktigt vet vad jag tycker. Antagligen är det vanligare än vad man tror. Vid snabb tanke tänker jag, Ja varför inte, så länge ingen skadas eller såras. Är alla nöjda och med på grejen så varför inte? Det är faktiskt så att vi är olika som individer med olika behov (nu menar jag inte bara sexuellt). Om vi tittar på en arbetsplats, vi har våra olika arbetsuppgifter och ansvarsområden och så länge alla gör sitt så fungerar det. Är inte familjelivet lite som en arbetsplats att det behövs alla olika personer till olika saker? Vissa har kanske det behovet även i hemmet som på en arbetsplats. Vad vet jag. Kanske är det så att två bästa vänner som blir kära i samma person. Eller är det ett par som saknar något i sitt liv som en tredje kan tillföra. Oavsett hur det är så tycker jag att det är upp till var och en och jag dömer ingen. Så länge alla mår bra, har respekt och sköter det snyggt och trivs så kör... Trots att jag tycker att det är okej så förstår jag det inte alls. Jag tycker det är fruktansvärt osmakligt med män som kanske har flera fruar. Finns det kvinnor som har 20 män? Usch... Många måste bli sårade. Jag hade inte fixat att leva i ett sådant förhållande, för någon gång är det jag som blir bortvald för en annan. Jag vet inte om jag skulle orka älska en man (eller kvinna) till så mycket som jag älskar honom. Nä, min man är min och jag är hans, det är så vi trivs bäst. Det finns en bra serie om just detta på Netflix, kolla på den, You me her!
