Grubbel över mamma och pappas "egentid". Idag började jag gråta vännen. Jag satt i en väldigt känslig situation med min mamma idag och då kom det bara över mig. Jag blev medveten om en sak som jag inte har sett innan. Idag såg jag mig. Jag har inte sett mig själv på en månads tid. Nä jag har varit ett spöke och när jag tänker på det var jag helt under isen. Jag trodde inte att det var så allvarligt, men det var det nog. Känslan jag fick idag var att det var först dagen på länge som jag var Malin igen och det kändes fantastisk. Tårarna var av glädje. Och imorgon ska jag fira livet med min man. Jag har nämligen inte sett honom (eller någon annan) heller på en månad. Vi har bokat in oss på Scandic i Malmö där jag känner mig hemma. Vi ska äta, sova och mysa bara han och jag. Vi ska förhoppningsvis skaka rumpan en stund på Soul Train och jag hoppas att vi blir tokigt fulla och fnissar tillsammans i hissen upp till rummet. Jag behöver min man. Jag behöver visa honom att jag inte kan leva utan hans kärlek. Den senaste månaden glömde jag att älska någon. När Mira fick veta att mamma och pappa skulle ha egentid ett dygn började hon storgråta och undrade vad det var bra för - Men mamma det får ni ju varje natt när jag sover i min säng.. Så orotvist! Ja, jo, men,... hahaha det har hon gjort i fyra nätter.. Förlåt att jag kanske tynger dig, men det kan inte bara vara jag i hela världen som inte alltid mår 100%. Tack för att du finns och snäckan på bilden gör en alltid glad <3
