Fängelse eller Tillit? | Malin Martinssons blogg

Är det inte som att leva i ett fängelse utan TILLIT? Du och jag ska prata om att sitta i fängelse utan tillit. Eller i alla fall att leva i ett förhållande där det känns som det. Jag har gjort det, har du? Du kanske rent utsagt gör det idag eller är fångvaktare åt din partner.

Om jag ska hårdra det så anser jag följande: Kan man inte lita på sin partner och kan låta denna gå ut och ta en öl med en vän då är det något som är fel förhållandet. Då blir hemmet en cell och den ena partnern är fångvaktaren med nycklarna i handen.

Jag har varit otroligt svartsjuk och jag litade inte på min dåvarande partner. Jag har haft en partner som var svartis. Idag finns inget av det alls. Det är nu jag inser att mina förra förhållanden inte hade grunden och det viktigaste- tillit.

Jag läste ett inlägg på Facebook där en tjej skrev om detta. Någon svarade att det var lätt för henne att säga- Det var ju inte hon som levde med en partner som alltid var ute, blev full och gjorde dumheter.

Då kommer vi tillbaka till vad som är fel i förhållandet, TILLITEN . Du kan inte ha det för en partner som inte uppför sig när denne är ute och personen är inte värd den heller. Det som förstör ert förhållande är att ni inte KAN eller VILL lita på varandra.

Vad ska man göra? När jag träffade mannen var jag väldigt skadad efter förhållanden med otrogna partners och svartsjuka. Fredrik dundrade in i mitt liv och allt blev upp och ner. Han hade ett eget liv han värnade högt om och bodde 60 mil från mig. Det var bara att bita ihop och förändra mitt tankesätt. Idag vet jag att jag har honom att tacka för att jag inte bara lever mitt liv genom honom. Jag har även mina vänner, han har sina och vi litar till 100 procent på varandra. Men det tog tid.. Jag var skadad och ärrad och det tar tid att bli frisk från hjärnspöken.

Idag går jag inte runt med en hemsk känsla i magen när Fredrik gör något på egen hand. Jag slipper också att må dåligt och ha dåligt samvete för att jag gör något kul med mina vänner. Jag är trygg i det vi har och jag vågar njuta av livet. Jag ångrar att jag i flera år gick och mådde dåligt i mina förhållanden på grund utav misstro från både mig och mina partners. Idag ser jag hur bra det är om man slipper de känslorna och har tillit till varandra.

Till dig som lever i ett förhållande där ni inte litar på varandra. Fundera på varför och om det är värt det? Ni borde kanske ska skaffa hjälp? Ni måste ur den där dåliga onda cirkeln, och det är bara ni som kan göra det, TILLSAMMANS. Om ni inte klarar det, lämna varandra.. Du är värd att må bra.....

Andra mer allvarliga inlägg hittar du under kategorin " Allvar & Debatt "