Måste vi prata död? Ja det måste vi, du och jag ska göra det även om det oftast slutar med att jag får panikångest och inte sover på en vecka. Att jag bryter ihop så får det vara så för det jag vill uppmana dig att göra får helt enkelt vara värt det. DONERA MERA! Det gör du HÄR! Du kan rädda liv, du kan avsluta ditt fantastiska liv med att låta någon annan ta över en del av dig och leva vidare. Är inte det något av det finaste man kan göra? Rädda någon annan. Det var faktiskt Cornelia som ställde frågan till mig - Mamma hur vill du göra? Jag vill veta, jag vill inte behöva ta ett beslut fattat på vad jag och och de andra i familjen tror att du vill. Jäkla unge som pratar om den framtid där jag är död eller ska dö, fy farao vad hemskt. MEN sååååååå klokt! Det är väl klart min familj ska slippa ta jobbiga beslut i en säkert för jävlig situation. Så då tog jag tag i det lilla jag kunde Vita arkivet, Livsarkivet och donationsregistret. Jag satt och grät när jag gjorde det men det kändes ändå skönt att det var gjort. Jag pratade med mannen om det men han menar att han inte bryr sig hur vi gör om han lämnat oss, han tycker att han inte är med ändå. Vi är inte överens alls. Han får ändra sig helt enkelt. Precis när jag skriver om detta så dyker två vackra regnbågar upp längs vägen. Det är någon som lyser upp en fin väg för mig i ljusets och glädjens tecken.
