Nu sitter vi i bilen på väg till Danmark och BonBon Land och Smålandshavet Huset är magiskt nog städatr till gästerna, blommorna vattnade och all tvätt är tvättad. Det händer inte så ofta... Det slår mig att det faktiskt är torsdag.. Och om torsdag en vecka framåt är det dags för mig att bli opererad. Det är många som undrar hur det känns och om jag är nervös och så. Asså vad ska jag säga.. Nej jag är inte orolig, jag längtar efter att få det gjort. Det jag är orolig för är att jag ska gå upp för mycket i vikt på nytt så att tudorna blir stora igen. Eller att jag går ner för mycket i vikt (kan man det...) så att tudorna börjar hänga som små taxöron för att jag har tagit bort för mycket. Innan operationen på Tereskliniken får jag träffa Gie (plastikkirurgen) igen för att vi ska mäta och rita prickar på tudorna. Då kommer hon säkert att se om något har hänt på de kilona jag har gått ner så beräknar hon efter det. Det sa hon när jag var där sist att det är något dom tar i beräkningen. Och jag har fullt förtroende för min läkare! Vi kommer säkert fram till det bästa för min del. TACK för alla fina mail och meddelande på Fnulansidan på Facebook! Ni är så goa ni läsare. Ni är många som uppskattar att jag skriver så öppet om detta ämnet, men hallå... det är INGET att skämmas över! Oavsett om man ska lägga in implantat eller förminska eller vad som är det ingen som ska döma någon för dessa val. Det är upp till var och en! Och de som tycker för mycket, ja det är mest dom som har problem... Mannen är nog mest glad för att detta ska bli klart, inte för mina nya tudors skull, utan för att han ska slippa tvingas kolla in tuttar i alla storlekar med mig =) [caption id="attachment_33781" align="aligncenter" width="600"] Mira, Gabriel och Cornelia jag hoppas att Ni kommer att våga gå er egen väg <3[/caption] Och vet ni.. Malmö vann igår =)
