Jag svämmar över av all kärlek och pepp jag får av er. Det är skönt med bekräftelse men det viktigaste är att jag själv känner det inombords. Och denna gången gör jag det. Det är en lyckokänsla. Idag har jag fått se tudorna när jag var på Tereskliniken. Jane har plåstrat om dom på nytt och godkänt dom. Och om några veckor ska Gie, plastikkirurgen få inspektera sitt mästerverk. För i mina ögon är dom två små liven ett riktigt konstverk som passar mig ypperligt. Jag sa till Jane att det hände något efter operationen, det var som att något tagit ett trollspö och gett mig en magisk formel. Helt plötsligt så blev jag rakryggad och såg mig själv på ett helt annat sätt. Och jag tyckte om det jag såg. Nu tåras mina ögon, men det är alldeles för svårt att beskriva hur mycket operationen gett mig. Jag vet att ni som gjort det försökt berätta för mig, men inte trodde jag att det var möjligt. ÅH nu rinner tårarna.... Ljuvliga tudor! Ja, jag gjorde en "Fire & ice" behandling också men det får du veta mer om sen vännen. [caption id="" align="aligncenter" width="1494"] Dom var SÅ fina! Knappt synbart att jag opererades för två veckor sedan. Såklart har jag fortfarande känningar efter operationen. Det svider i såren om råkar jag ta för tungt då drar hela kroppen ihop sig. Jag börjar kunna lunka på i ett högre tempo också men svullnaden är så gott som borta och jag kan "shejka" lite till musiken =)[/caption] [caption id="" align="aligncenter" width="2000"] Nu ska jag fortsätta omtejpningen hemma på egen hand men ska återkomma vid minsta lilla. Jag ska däremot köpa silikontejp istället då det ska göra ärren finare och min hud är inte sådär jätteglad för hudtejpen..[/caption] [caption id="" align="aligncenter" width="1494"] Sen kom den här härliga människan, Johannes, in och ville titta på kollegan Gies konstverk. Han är en annan fantastisk plastikkirurg på Tereskliniken och ledande sådan med ett stort namn inom branschen. Han var så stolt över sin kollegas arbete. vad roligt att höra sånt beröm mellan kollegorna!Han fick även titta på min mage, och hallå där.. vilken aha upplevelse! Jag ville göra en "liten bukis" men Johannes berättade så ingående och förklarade verkligen på ett sätt så jag förstod. Han visade mig exakt allt... Ja svårt att beskriva, men gud vad proffsig han var att förklara på ett pedagogiskt sätt. Och en sak jag gillade, när han pratade med mig så höll han liksom tag sådär tröstande om mina handleder, precis som att "Var inte rädd- tillsammans klarar vi detta Malin".Attans att han fick kolla för nu blev jag ännu mera sugen. De 24 kilona jag har gått ner har lagt sig som en hängande glad mun under magen... Jag vill inte se ut som en glad gubbe på magen, jag vill bara vara det i ansiktet =)[/caption]
