MiniFnulan Cornelia skriver: Hej alla fnulan lovers Nu är det faktiskt lillfnulan som bloggar lite eftersom min mamma lämnade mig hemma i kalla Sverige och drog iväg till Egypten. Är det nu jag ska hämnas och fixa brakfest i huset? Fast nej det vågar jag faktisk inte, man vet aldrig vad för straff föräldrar kan hitta på… Men fast mamma har lämnat mig här hemma så ville jag berätta för er att min mamma faktiskt är den bästa mamman som finns. Visst vi har våra stunder då vi bara vill klösa ögonen ur varandra eller stunder som vi sitter i varsitt hörn och surar. Men trotts dessa stunder så är det dem bra som räknas. Jag har alltid sagt att mamma är en av mina bästa vänner. En bästa vän som jag ser upp till och beundrar. En bästa vän som jag kan prata med allt om. För tro det eller ej, min mamma brukar ha dem flesta svaren på mina problem och jag hatar att hon alltid på något sätt lyckas ha rätt. Ibland står hon där med sin nöjda min och säger ”vad var det jag sa?”. Men mamma är inte bara en av mina bästa vänner utan hon är även min hjälte. En hjälte som jag ser upp till. Hon är min hjälte därför hon alltid kämpar för mig och mina syskon. Hon är inte den som ger upp i första taget. Om ungefär två veckor ska jag och mamma ha två mysiga dagar på Ystad saltsjöbad. Då det bara ska vara jag och mamma som umgås, lite kvalitets tid med varandra och slippa all stress runtomkring. Jag längtar nästan så jag spricker, detta är en av höjdpunkterna på året tycker jag då detta har blivit en liten tradition vi gör. Nej men det jag mest ville säga är att jag är otroligt lycklig över att jag just fått min mamma. Att vi har en så bra relation till varandra då det underlättar VÄLDIGT mycket i mitt liv när allt är lite sådär huller om buller. Jag brukar oftast säga att när jag blir mamma ska jag bli en lika bra mamma som min mamma. Jag älskar min mamma överallt annat, och kommer alltid att göra.