Äntligen är jag hemma. Känns både och såklart. Jag berätta att jag överlevde världens stressigaste shopping och ett Final Call med Tessan trots att jag var alldeles blåslagen på foten! En timme innan taxin skulle lämna huset till flygplatsen fick Tessan för sig att "Rallyshoppa" det sista. Det gick undan MEN så skulle vi ta ut pengar till transfern och fick inte ut pengar någonstans. Då började mina känningar av hjärtinfarkt...Vi for runt i en taxi (som vi inte visste om vi skulle kunna betala) i Belek för att leta upp en fungerande automat. Jag insåg att det skulle bli ett par dagar till i Turkiet- i finkan. Tillslut fick vi tag på en bank så vi kunde ta ut pengar, stressade ihjäl taxichauffören på vägen till flygplatsen. Vi landade på Burger King och skrattade gott åt vår stress och åt i lugn och ro. Tessans man skickade sms efter sms för att påminna oss om att vara i tid till gaten. Men guuud det var ju en 1 1/2 timme kvar. Så vi lunkade runt och då råkade jag se det "Final Call", Tror ni att vi fick fart på benen? Planet skulle flyga tidigare. Hysteriskt trötta ungar manades att sätta fart på påkarna. Jag med min musarm och blåslagna fot linkade fram som quasimodo, och Tessan med sönderbrända axlar gick som hon hade en brakfis på väg. Dessutom hade vi båda hälar med sprickor som värsta ökenområdet. Jodå, vi kom med... [caption id="attachment_21679" align="aligncenter" width="700"] Det är FARLIGT att städa!! Jag skulle sopa skräp över en kant och slår sopborsten in i kanten som tar fart likt en rekyl och smäller tillbaka. Hur hårt? Ja det ser ni.. blodansamling längs hela foten ner i stortån och en jävligt svullen ankel.[/caption] [caption id="" align="aligncenter" width="810"] Joddå... Tessan shoppade nog liiiiiiiiiite för mycket. Hon fick inte igen väskan...[/caption] [caption id="" align="aligncenter" width="810"] Mira hade värsta stilen på planet. Sen sov hon som en stock![/caption] [caption id="" align="aligncenter" width="800"] Åh nu är jag hemma i mitt paradis![/caption]
