Ja, är du det, hällörad? Jag är det i alla fall, det ska jag erkänna, i alla fall till viss del. Hällörad betyder religös, nykterist, gudsnådelig, frireligös på skånska. Nej, jag är inte nykterist och gudsnådelig men jag har en tro. Jag går inte på gudstjänst men undrar ibland varför jag inte gör det. Jag läser inte bibeln för jag känner inte för allt som står där. Jag tror på skapelsen men inte att det var Gud som skapade oss. Jag tror på Jesus men kanske inte som en Guds son. Jag är ut i fingerspetsarna en humanist som tror på människans egna kraft att skapa. Varför säger jag då att jag är troende? Jo, för samhörigheten och gemenskapen är stark för mig. För mig står kyrkan för trygghet, godhet och tanken på alla människors lika värde. Jag känner lugnet av att vara i kyrkan och mår bra av att känna att det finns något större än oss. Jag känner tröst av att sätta mig i kyrkan och bara vara, att få en kram av "min" präst Agneta. Den känns i hela kropp och själ. Det är äkta. Det är omtanke, kärlek och respekt. Gemenskap och trygghet kan man få i många andra sammanhang än kyrkan. En grupp i gemensam tro är en stark grupp. Det behöver inte handla om den kristna kyrkan. Kyrkan är dock starkare för mig än ett broderskap på mc cyklar eller vad det än skulle vara är. Är det inte en ny kyrka idag där vi alla får plats om vi vill även om vi tror helt eller ej? Jag tror det och vill tro på det. Fina Agneta med en av alla de viktigaste i mitt liv, lilla Elise
