God kväll. Jag sitter här i soffan med en värmefilt omkring mig. Efter flera timmar vid en skridskobana behöver kroppen återfå sin kroppsvärme. Jag trodde jag skulle klara mig i.o.m mitt extra värmelager på kroppen i form av gosigt fett. Men fy för den lede, jag fryser i varenda cell på mitokondrienivå... brrrrr En gång när Elise bråkade som tusan med Cornelia började hon gråta och sa till mig: - Mammaaaaa förlåååååt för alla gånger jag varit dum mot dig.... Jo, men så är det ju. Jag skulle göra det tusen gånger om. Jag har inte dött av trotsiga ungar eller kylan vid timmar av skridskoåkning. Man överlever alltid. Det är ju kärleken som övertygar oss som föräldrar att det är okej ändå. Barnen ska få äran att ta hand om mig sen, och då får dom igen för allt =) Kolla in tjejerna, så himla söta och stöttande <3
