Härlig känsla... jag med foten i stilla läge på bordet, barnen lagar mat. Lätt att vänja sig vid tror jag allt. Och jag får inte stödja på foten på ett tag. Sådär 10 år? Mamma kom och körde mig till vårdcentralen i byn, läkaren där tittade och kände i max en minut och skickade in mig på röntgen direkt. Foten svullnade mer och mer och discotdunkandet ökade takten där inne också.. På en timme blev jag klar, nix där var inget fel som tur var! Så tillbaka till vårdcentralen och få foten inlindad. Men något stämmer inte, det känns inte som att foten hänger med riktigt. Det känns inte "stukningont". Det känns som att den hänger löst. Svårt att förklara. Distriktssköterskan och min vän Jill trodde att det kanske kunde vara ledbandet.. Vi får se helt enkelt, nu är det foten i viloläge ett par dagar så får jag återkomma till läkaren om det inte blir bättre! Förresten har ni sett? Man kan vinna en Milittabok och Milittakatt på me&i:s facebooksida! HEJA ER! TACK FÖR ALL OMTANKE! Duktiga sonen rykte in! Det blev falukorv och makaroner! [caption id="" align="aligncenter" width="2000"] Mossan med fötterna på bordet och barnen sliter i köket![/caption] [caption id="" align="aligncenter" width="1632"] Sen passade vissa på....[/caption]
