Hej min fina bloggvän! Så skönt att prata med dig för du är en så bra lyssnare! Det är skönt för mig som är lite pratglad =) Min kväll har varit kaotisk med en försvunnen son! Mitt hjärta har nog aldrig slagit hårdare eller snabbare än kvällens timmar. Jag började ringa Gabriel vid 19 tiden för det var så konstigt att han inte kommit hem, och han är den som ALLTID hör av sig. När jag ringt fyra gånger utan svar messade jag panikartat ett "VAR ÄR DU?????" sms. Inget svar.... Jag messade till Gabriels flickvän vid 20 som blev lika orolig eftersom hon inte heller hört av honom, mannen visste inget och Cornelia låg sjuk och ovetande. 20:30 var jag skakig när mannen ringde hem för att kolla om jag fått tag på honom, när jag sa att jag inte fått det sa Fredrik att han också skulle ringa honom också, under tiden skulle jag försöka få tag på Gabriels kompis i skolan. Två minuter efter ringer mannen och frågar mig.... - Går det bra för dig eller? - Nääääääää - Men gå då ner och kalla på din son för han är hemma.... Och ni vet reaktionen när man varit så orolig.... Han fick höra med båda sina öron minsann..... Nu skrattar jag mest men undrar fortfarande varför han inte svarade egentligen... Middagen du ser på bilden är Miras. Hon fick en bytta med mormors sås i lördags, den har hon ätit till varje måltid sedan dess. Nu vill hon att mormor ska göra mera.... Och min mamma då... ringde mig när jag var på gymmet och skrek rakt ut - På gymmet? Vad gör du på gymmet? Gå genast hem och lägg dig, du är SJUK om du är där!
