Jag längtar alltid till lördagsmorgonen för att familjen ska äta en god frukost tillsammans. Eller inte.... Familjen är inte lika snabba på att komma igång som jag och jag surar för att det är jag som plockar fram den där härliga lördagsfrukosten. Innan dess måste jag fixa disken för att kunna sätta på kaffe (gud nåde om jag inte får kaffe...) för "vi" var för trötta och lata efter fredagsmaten. Då morrar jag HÖGT. Sen ska jag ropa, skrika och hojta på de som ska komma till det jävla ljuvliga frukostbordet. Den enda som kommer är mannen (stackarn är väl livrädd). Sen är frukosten förstörd och mitt humör med..... Jag bestämt mig att nästa lördag ska jag skita i disken, skrikandet på hjälp och istället njuta av frukost ensam. Så får familjen njuta av sovmorgon och en lite gladare mamma kanske! [caption id="attachment_16497" align="aligncenter" width="600"] God start på en lördagsmorgon... Ja, som vanligt, mjölkkartonger, vi fortsätter strejken...[/caption]
