Jag fick en fin julklapp av mina tjejer på kontoret, en lakritskalender. Jag njuter fortfarande av de goda lakritsen lite då och då. Idag tog jag och öppnade en och log med hela ansiktet när det var en rosa liten glansig kula. Min hjärna skrek JIIIIPPIEEEEEE jordgubb med lakrits. Det tog två sekunder tills den låg i munnen och jag bet en liten bit och då hände det... Jäklar, det exploderade fullständigt i munnen och jag bara skrek rakt ut! - Jääääklar jag dööööör den är så äcklig!! Jag bokstavligt talat spottade ut kulan rakt ut på golvet när Erika kom springande och jag gav henne den andra i påsen. Hon virrade på huvudet och tyckte att jag var dö löjlig och hon stoppade in hela laktritskulan i munnen. Det tog TVÅ sekunder så skrek hon - Jääääklar jag dööööör den är så äcklig!! Vi slog oss fram till köket för att halvkräkas ut det vi hade fått in i munnen, ögonen rann och vi fick knappt luft som vi gapade, skrek och kved. Vår kollega Jeanette var i chock och undrade vad tusan som hänt, hon hörde ju oss skrika och gapa och halvdö. Hon letade säkert efter hjärtstartaren. När jag och Erik återfått färgen i ansiktet och kunde andas igen tog jag fram paketet lakritskulan låg i och då var det något som sa mig att det jag ätit var djävulens påfund.... och se där... "Ass Blazter" Jag googlade vad detta är för något: Sötlakrits med dulce de leche-choklad, hallon och Carolina Reaper - en av världens starkaste chili. Tro fasiken att vi var nära döden båda två och det tog tid innan jag kunde andas igen, slicka mig om läpparna och våga släppa en fis (jag förstår namnet Ass Blazter...). Fy farao, detta var en vidrig upplevelse att tro att det skulle vara något gott... Ja, det blev nog en mini-Fnula av detta!
