Alltså jag har nog aldrig pratat förlossning med dig va? Detta är väl egentligen inte en sådan blogg. Jag ska dock berätta om min Gabriel. Häromdagen kom jag på varför han är så förbannat envis. Han är till och med värre än mig och då är det illa. Jag åkte in med Gabriel i vecka 38 och hade massor med värkar. Jag kom in på förlossningssalen och vi var på G och taggade till tänderna, nu skulle ungen vräkas en gång för alla. Då kommer en barnmorskan. Hon STINKER parfym, har högklackat och massor med smink. Hennes röst fick mig till och med att må illa. Då sa jag strängt och envist till mitt ex - Du ska ha klart för dig en sak, henne ska inte jag föda barn med. Sen avtog värkarna helt!!!! Alltså på riktigt, HELT. På förlossningen sa dom till oss att åka hem tills dom kommit igång igen och det skulle INTE dröja, kanske till kvällen, någon timme, eftersom jag var öppen ett par centimeter. Vet du, jag åkte hem... och väntade... i FYRA JÄKLA VECKOR.... Skitunge... OCH det ÄR Gabriel; envis som synden och lyder mamma. Nä vi skulle inte föda med henne, han lyssnade. MEN han tog det lite väl för långt kan man ju tycka...
