Idag var jag en snäll son-mamma. Man ser nästan aldrig Gabriel här hemma. Han bor i sin lilla källare och kommer när det är mat. Ibland ser du spår efter honom i tvättstugan. Det dyker upp stora högar med skittvätt lite då och då. Ungefär som alla andra tonåringar. Han har alltid (med stor kärlek) kallats Vampyren. Vi drog till Lucy´s Diner i Löddeköpinge för att käka middag tillsammans. Gabriel är så härlig att prata med. Jag älskar våra små stunder på egen hand. Mira och Cornelia tar sig platsen och egentiden med mig, Gabriel gör inte det. Då får jag faktiskt ta ansvar för det som vuxen. Jag tror att han behöver mamma tid lika mycket som tjejerna men säger inte till om det. Äntligen fick han smaka revbenen som vi alla andra åt för ett tag sen. Han var salig! Fina älskade Gabriel. Matilda ska vara lycklig med en pojkvän som dig. Idag fick du lära dig att tanka. Tänk vad du och mamsen kan ❤️ Men var tog du vägen sen när vi kom hem? Vi åt, pratade och tankade, sen försvann du igen? Han är väl där han brukar, i sin lilla tonårsvärld. Men det är okej ❤️
