Christina skrev till mig att hon ville få hjälp att bli sockerfri. Kära Christina, det är inte lätt, det ska gudarna veta och alla vi som försökt vet vilket gift socker är och hur svårt beroende det är. Jag hatar att jag alltid fått höra att "det är bara att göra det". Det är inte att BARA göra det. Jag har inget recept eller magisk formel för att lyckas. För min del så blev det bara så att jag bestämde mig. Jag ville inte mer. Det är precis som när jag slutade röka, jag lade bara av. Jag har svårt för gråzoner, jag måste ha svart eller vitt annars tullar jag på gränserna. Nu när jag varit fri från mitt sockerberoende i SJU (8 på onsdag) veckor kan jag verkligen se vilka förändringar det fört med sig. Jag har varit fullständigt förgiftad i min kropp med konstant huvudvärk, sömnproblem, känt mig tung och svullen, ständigt trött och alltid hungrig och sugen. Tidigare gick jag upp på nätterna och åt, tömde allt som fanns i sockerväg. Det var som en knarkare som behövde sin sil. Nu kan jag se mig med andra ögon och tänker att jag var allt en sorglig och ledsam typ. Jag var ständigt besviken på mig själv och hade en konstant känsla inombords som talade om för mig hur misslyckad jag var. Usch, att jag utsatte mig för det. Christina, jag är inte "frisk". Jag kommer aldrig att komma ifrån det gift som kroppen är van vid att få och försöker lura mig att äta. Det är en ständig kamp som vem som helst med beroende känner och lever med. Min KBT är min frizon och stor del i min räddning. Jag lär mig att inte tycka synd om mig själv för att jag missar den där tårtan som jag ändå mår dåligt av. Jag försöker tänka att det inte finns några förbud utan det finns andra (bättre) val. Mina råd är: 1. Bestäm dig..... VILL DU? Är du liksom redo att fajtas? 2. Se på dig med andras ögon, vem är den där sockerberoende? Vill du vara den? Vad hade du sagt till dig själv om du var någon annan? 3. Använd inte massa ersättning för socker med sötningsmedel, det kan trigga dig. 4. Beroendet är inte bara att du vill få i dig socker utan hela ditt beteende kring det. Du måste skapa nya hållbara vanor. 5. Ta bort all i ditt hus med socker i! I alla fall i början. Be familjen om hjälp. 6. Inse att du har problem (som går att lösa) och att du kommer att må skit under avgiftningen. 7. Ta professionell hjälp! Förstå att det är ett beroende. Många lider, inte bara du. 8. Hitta alternativ du tycker om att äta, då blir det lättare. Vad ska man då ta för alternativ? Jo men du, hitta något du verkligen tycker om. Jag tror att det är viktigt att man faktiskt gillar det man äter för att kunna acceptera det nya sockerfria livet. Jag har lagt ner massor av pengar på dyra bär och vaniljkeso. Det har blivit min räddning. Självklart är det inte lika gott som våra sockrade bröd, kakor eller så. Idag kan jag faktiskt uppskatta fin-crisp med ädelost lika mycket som en kanelbulle. Det låter konstigt och helt omöjligt. Det är det inte. Och glöm inte att dricka! Här något av det jag äter på stranden: Keso med bär Makrill och ägg Kycklingfilé Äpplebåtar med kanel Fin crisp och ost Melonsallad Baby bell ost Nej, jag är absolut inget proffs, jag kommer kanske/säkert att falla dit igen. I så fall är det okej. Jag vet ju hur bra jag mår nu som sockerfri när jag måste ta tillbaka kontrollen igen. Min KBT hjälper mig väldigt mycket. Jag ångrar bara att jag inte tagit tag i det så mycket tidigare. Här är några bra tips på hjälp samt länkar för den som vill bli sockerfri och få hjälp: OA : Anonyma överätare: följer 12 stegsprogram (Gratis) Sockerskolan kurser och grupper samt individuella program (kostar) 56kilo.se min vän Åses blogg med MASSOR av tips på goda recept som är lågkolhydratskost Hypnos KBT Här kan du läsa om en del av mina hälsovinster <3 PERFEKT mat!!
