Lördagsgodis Lördagsgodis är det Mira ser framemot hela veckan. Och jag med. Skillnaden på henne och mig är att hon kan ta fem bitar och vara nöjd, jag blir inte ens nöjd med ett kilo. Eller egentligen så vet jag inte om och när jag blir nöjd för det åker ner i magen utan att jag tänker på det. Det är som att en robot tar över min arm och bara matar in godiset. Därför är det bättre att låta bli... På utbildningen till Lic. Stresscoach fick vi lära oss att det tar fem sekunder för hjärnan att bestämma sig. Om du blir bjuden på något gott, har du inte tackat nej innan de där fem sekunderna så visar du hjärnan att du tvekar. Det signalerar till hjärnan att det inte är något som är bra och du tar det goda ändå. Vi hade så otroligt roligt åt det när vi alla marscherande räknade FEM, FYRA, TRE, TVÅ, ETT och skrek NEEEEEJ. När vi hade ätit vår sista middag tillsammans skrämde vi hela Nerja med vår framfart genom stan... Nej vi var inte direkt nyktra kan jag meddela.. Vi var som värsta militärerna som tågade genom stan med vårt FEM, FYRA, TRE, TVÅ, ETT och skrek NEEEEEJ. Gud som vi skrattade och det gör jag än idag när jag tänker på det. Mer om det jag lärt mig på utbildningen till Lic. Stresscoach kan du hitta HÄR. Sista kvällen i Nerja spenderade vi på Marbella med en gudomlig utsikt och färger av solnedgången! Världens bästa Anna <3 Jag njöt av god mat och massor med vin alla tio dagarna, och vet du, jag hade GÅTT NER nästan två kilo ändå. Lovley!! Och världens bästa Åse och Maria
