Lills Lo-bus, tre år igår. Alltså det är på barnbarnen man ser att tiden går för fort. Jag fick lämna soffan, snytpapper och nässpray hemma och räta upp ryggen för att kunna åka och gratulera lillsnärtan en liten stund. Elise var också dålig, vi har nog smittat varandra, så vi fick komma i alla fall. Och tur det, för vi ville inte missa våra minsta tjej-älsklings födelsedag. Idag har hon storkalas för släkten men jag får snällt hålla mig hemma. Det var en väldigt glad treåring som öppnade dörren =) Lo hade själv bestämt maten så det blev korv med bröd =) Av oss fick hon en alldeles egen Skrållan. Ser du kärleken? Cornelia skickade ett meddelande senare på kvällen och skrev att Lo vägrade lämna dockan en sekund. Så fint att lyckas ge presenter som betyder något och inte bara ännu en paket till leksakshögen. Nu ska jag bädda ner mig igen. Eventuellt kommer Elise till mig och har eget Lo-kalas så att hon får lugn och ro och vi får tid att krya på oss tillsammans.