Alltså… hur kan det redan vara söndag kväll? Någon borde verkligen uppfinna en pausknapp för helger. Fredagen började med att vi packade bilen och styrde kosan mot Finspång för att fira världens bästa svägerska Anna som fyllde 50 år i lördags! 🎂🥳Det blev dagar fyllda med små och stora älsklingar, skratt, kaffe i pappmugg och ett oändligt antal “är vi framme snart?” (från mig). Gabriel fick tyvärr stanna hemma, så vi körde en liten omväg via Kalmar för att hjälpa Alexandra med bilresan – för varför köra rakt när man kan ta vägen som slingrar sig genom halva Sverige med sina finaste småkillar?Lördagen gick i raketfart. Lokalen skulle pyntas fin. De små hade fullt upp utomhus – natur, frisk luft och en och annan lerpöl. Leo var snäll nog att bjuda kusin Lo på dricka, vilket i praktiken innebar att båda fick lika mycket i knät. När alla behövde en paus tände vi grillen. Korv med och – hör och häpna – grillade kanelbullar! Alexandra hade bakat till hela gänget, och jag säger bara: grillad bulle borde bli en tradition. Små barn med jord på kinderna och kläder som sett bättre dagar – det är väl ändå beviset på en riktigt bra dag? Och kanske ett löfte om en mycket upptagen tvättmaskin hemma. På kvällen var det full fest – god mat, skratt, tävlingar (som vårt lag självklart VANN) och tårta så man nästan behövde rulla hem. Jag och Alexandra smet iväg lite tidigare med de små killarna som behövde sova, men vi hann ändå känna att vi lever efter confettibomber och fina tal. Söndagen gick i ett lugnare tecken. Fars dag firades med gofika, rester (de bästa luncherna, eller hur?) och en stunds bokläsning med svärfar Claes och tre godingar i fåtöljen. Mysfaktorn? Skyhög. Sen bar det av hem mot Skåne igen, via Kalmar förstås – för varför ändra på ett vinnande koncept? Det blev ännu lite extra tid med Alexandra och pojkarna, och vet ni… jag klagar inte alls. ❤️
