Nu är det höst med råge, vännen! Och med hösten kommer några riktiga fiender. LÖVEN! De dräller ner från träden i en takt som om de har fått betalt för att jävlas med mig. Man krattar, sopar och fyller flera säckar. Man känner sig nästan lite nöjd med sin insats och tänker att NU, nu är det väl ändå klart! Sen vaknar man dagen efter och då ligger där ett nytt lager. MEN HUR ÄR DET MÖJLIGT?Jag tror på riktigt att träden står och skrattar åt mig.Vi var ute och donade som tusan och slet som små djur. Och idag? Ja, det syns knappt. Inte ett skit, rent ut sagt. Och, förlåt alla igelkottar som eventuellt bor i trädgården. Ni får faktiskt hålla er vakna och flytta på er, för just nu går jag loss med krattan och ni åker med ner i säcken om ni inte aktar er. Det är inget personligt, men jag har en kamp att vinna här! MEN DU, JAG MÅSTE FRÅGA EN SAK!Har du några bra tips mot UVI? Alltså, jag har aldrig haft problem med urinvägsinfektioner tidigare, men nu verkar kroppen ha bestämt sig för att introducera ännu ett spännande kapitel i livet. Jag dricker den där äckliga tranbärsjuicen. Jag dricker vatten. Jag kissar när jag behöver och försöker verkligen sköta mig enligt konstens alla regler. Och ändå sitter jag här!Är det här ännu ett tecken på den ädla åldern? Är det nu det börjar? Jag har ju redan börjat prata om vädret, klagar på drag och ha en hel låda med diverse kroppsliga hjälpmedel i nattduksbordet? VA F*N, ALLTSÅ! Jag vill ju bara få vara ifred i min kropp en liten stund. Är det för mycket begärt? Har du haft problem med UVI och har något tips som faktiskt hjälper får du hemskt gärna dela med dig. Jag tar emot råd med öppna armar. Ja, nästan alla råd. Jag drar nog gränsen vid att dricka något som smakar värre en tranbärsjuice.Och på tal om saker som gör livet lite trevligare …MAMMA OCH PAPPA ÄR HEMMA FRÅN SPANIEN! Och vet du vad det innebär?Mina favoritprodukter från Mercadona! Jag älskar ju att gå och strosa bland hyllorna där nere och hitta allt det där som man inte visste att man behövde, men som plötsligt blir fullständigt livsnödvändigt när man väl har upptäckt det. Och till sjukt bra pris.Alltså, jag hade nog kunnat fylla en hel resväska med bara godsaker därifrån. Och då pratar vi inte ens om kläder eller skor, utan bara produkter från mataffären! Men någon måtta får det väl ändå vara. Jag kan ju inte skicka ner mamma och pappa med en inköpslista som kräver en egen släpvagn hem. Eller? Nu har jag i alla fall fått hem mina efterlängtade favoriter och känner mig nästan lite som ett barn på julafton. Det är de små sakerna i livet, vet du. Lite spansk lyx i vardagen, en trädgård som aldrig blir färdig och en kropp som tydligen har bestämt sig för att börja hitta på nya hyss.Livet som vuxen. Vilken jäkla bluff vi gick på!
