Jo men hörrö du… det blev faktiskt en riktigt mysig förkylningsfödelsedag – den sorten där man snörvlar ikapp med födelsedagssången och hoppas att ingen märker att man egentligen bara vill rulla in sig i ett täcke. Morgonen började med sång, nybakade frallor och paket från både familj och kollegorna när jag kom till jobbet. I år införde jag och mannen dessutom en ny tradition: födelsedagslunch på tu man hand. Vi båda sa att det är mysigt att ta den stunden tillsammans mitt i veckan. På kvällen blev det vi tre, och mannen lagade en så makalöst god ryggbiff att jag nästan glömde bort att jag var förkyld. Jag åt, jag njöt, och sen somnade jag gott.Och idag fortsatte myset med ett kyrkbesök för att se Elise gå Lucia. Alltså… jag blir ALLTID gråtig på Lucia. Det är som att någon strör julgransglitter i ögonen och trycker på en sentimental knapp. Vackert är det i alla fall – och barnbarnet var så fin och stolt.Efteråt blev det pizza med hela gänget, och då var balanserad kost officiellt pausad. Förkylning + Lucia + familj = man får äta vad man vill. Det är lagen. Det blev en god kålpudding =) Fin present från mina fina kollegor. Av mannen har jag fått en överraskning den 28 mars nästa år och barnens paket kommer imorgon =) Lo tyckte att det var spännande med Lucia Finaste tösen
