Åh ja, Mia jag lever. Känns i hjärtat att vara saknad <3.Jag fastnade i en semesterbubbla och har lite ångest för att lämna den härliga känslan. Nu är vi tillbaka i Sverige igen efter en gudomlig månad på resande fot. Det var sorgligt att lämna lugnet, värmen och att vi bara var tillsammans. Men det fanns två som stod vid dörren när vi kom hem i fredags, kan du gissa vilka? På lördagen kom småflickorna till oss vid 11 och sen åkte dom inte hem förrän på söndag kväll. Det var mysigt som tusan men sen var vi helt slut.. Det går fort att glömma hur det var med småbarn, men de där morgnarna med tv mys i sängen är underbara. Det blev mycket bad i helgen, Elise storasyster väldigt försiktig men lillayster Lo, Not so muchHon är inte ett dugg rädd för vatten och inte ens glass fick henne att komma upp ur poolen. Jag har så mycket att berätta, men ärligt talat. Jag har verkligen ångest för att återkomma till livet igen. Det kommer. Sakta men säkert. Ha det fint vännen
