Nu får inte min chef läsa detta.. det kan bli avsked med omedelbar verkan. Men jag vågar chansa att hon inte läser min blogg.. I morse vaknade jag och ville absolut INTE gå upp, jag kände att kudden var lite småblöt och ögonen röda som stoppljus av torrhet efter allt dreglande. Jag har sovit så fruktansvärt gott i natt att jag nästan skäms! Men så kom känslan NEJ, jag vill inte gå upp! Jag satt med handen framför mig i mörkret och försökte räkna dagarna som var kvar innan helgen. Sen fick jag presenten som gör vem som helst lycklig! Det är ju fredag! Och jag som trodde det var tisdag. Fattar ni vilken lycka! Fast frågar min chef mig så är jag djupt olycklig. Lika olycklig som min dator verkar varit när jag glömde den hemma och den fick bo hos chefen i en vecka, och det måste ha varit en fruktansvärd upplevelse ;) Förresten så ska chefen få en fin present av mig när hon kommer. Det är ett mobilskal som säljs till förmån för "Laris änglar". En smärtsam historia om en man med leukemi och hans familj i hemlöshet. Vid köp av ett mobilskal skänks 90 kr oavkortat till en fond som startats. TACK till Logoskal som gör detta möjligt! Det finns en grupp på facebook om Lari, gå gärna in och stötta med en hälsning och omtanke! Och gillar du det Logoskal gör så visa det med en hälsning på deras facebookgrupp, vi ska uppmuntra godhet! kontakt: malin@fnulan.se ps. Chefen är min mamma för er som inte vet..... ds.
