Sambon har "slatt huet".... han ligger på golvet och gör armhävningar och undrar klämkäckt om jag vill hänga på. Det är skamligt, att han inte skäms. Han borde väl känna sin sambo efter 7 år? Jag är ledsen och besviken på honom, men jag ska försöka förlåta och glömma det som skett och gå vidare. Klarar vi inte det på egen hand finns det samborådgivning. Ha en solskenig dag! Jag tränar på mitt sätt, jagande till goodiebags... i Ullaredpåse!
