Ikväll satt vi där — jag och Mannen — när jag slänger ur mig det viktigaste i livet: "Jag är sugen på pepparkakor." Jag nämnde också att jag sett pepparkaksdeg på Coop. Och innan jag hunnit säga p:t i Coop hade han hoppat i bilen. Två minuter senare var han på väg. Sån är han. Jag vet inte vem som älskar pepparkaksdeg mer än han gör. Han kom hem som en sann hjälte i mina ögon med en burk pepparkakor till mig — och en paket pepparkaksdeg till sig själv. Han kom också hem med GLÖGG. "Men nej åååååå nej", sa jag först,"Man dricker inte glögg innan första advent!" Jag försökte med en sträng ton och kom samtidigt på att det antagligen var en tantig regler, men allt enligt en livsviktig tradition jag själv bestämt utan att ha med mig resten av familjen i beslutet. MEN, doften av Blossa svepte in i vardagsrummet och plötsligt var all moral borta. Tant Fnulan tänkte tydligen annorlunda än vad jag brukar göra, för innan jag visste ordet av hade jag en mugg varm, kryddig glögg i händerna. Livsfarligt gott, och kanske lite olagligt enligt mina egna regler. Så nu undrar jag: var det ett moraliskt övertramp eller rena rama katastrofen? Borde det vara straffbart att bryta mot "först-december-regeln"? Om ja, hur långt straff? Livstid? Samhällstjänst i form av obligatorisk pepparkaksbakning? Eller maxstraff: 30 minuter extra mys per kväll? Berätta — dömer du mig hårt, eller släpper du mig fri med en kopp till? ❤️✨
