Minns du när sovmorgon innebar att man vaknade, såg att klockan var 11.47 och tänkte att man skulle ligga kvar lite till? Nej, det gör inte jag heller. För jag har blivit för gammal och pigg (i alla fall i det hänseende), och tydligen innebär det att kroppen har ställt in sig på att agera väckarklocka – utan snooze, och definitivt utan hänsyn till att man skulle vilja sova längre. För mig betyder sovmorgon att jag vaknar 05.43 och lyckas ligga still till 06.01 innan mitt kaffeberoende och myrorna i kroppen kickar igång.Jag försöker verkligen blunda och somna om men kroppen och hjärnan är på högvarv, och plötsligt står jag i köket och gör mitt skånerost kaffe. Det mest tragiska är ändå att om jag någon gång skulle lust och tid till en sovmorgon, typ efter en sen fest eller en riktigt sömnlös natt, så vaknar jag ändå tidigt. Så nej, sovmorgonen är tydligen inte längre en rättighet. När vi hade småbarn fick vi ingen sovmorgon. Och tro fan att man inte får det som äldre heller. Det finns ljus i mörkret trots allt. Tidiga morgnar är perfekta för att dricka ett par koppar kaffe, kolla nyhetsmorgon, och hinna bli trött tills det verkligen är tid vara pigg... Man blir aldrig nöjd! Igår var vi på Miras "Dansikal", dom var så himla duktiga, Mira dansar Jazz och Street. Det har varit många föreställningar i helgen och imorgon ska dom visa upp sig för Lunds skolor. Så fint! Efteråt gick vi föräldrar och barn och käkade tillsammans. Danstjejerna var trötta men det var inte föräldrarna =)
