Hej vännen, tack för all omtanke! Herregud vad mycket kärlek jag fått överallt. Instagram och Facebook fylldes av medmänniskor, förstående och fina. Hjärtat är lite lättare när bomben exploderade och helgen var otroligt fin med mannen min. Idag upptäckte jag att jag gått ner en del i vikt, det säger också att det kan vara en bråkig sköldkörtel. Men fy vad ångest tar på orken. Usch, alldeles energidränerande. I alla fall. För någon vecka sedan blev jag intervjuvad av en högst märklig individ, Lars-Göran. Han är högt uppsatt i miljöarbetet och proffs på det mesta (enligt honom). Hahaha alltså jag hade väldigt svårt att hålla mig för skratt...... Du förstår nog varför? Det var Veberöds församling som hade en församlingsfest för alla sina medlemmar. Där fick jag äran att bli intervjuvad av Lars-Göran om min relation till kyrkan och mina tankar om arbetet med miljön i församlingen. Jag vill att mycket fokus ska ligga i barngrupperna, det är ändå där det börjar, och det är vi vuxna som uppfostrar våra barn. Jag är ingen miljökämpe men gör vad jag kan, och alla kan väl göra något? Jag vill att mina barnbarn ska växa upp i en välmående och levande miljö. Vad gör du för miljön? Smått som stort? Kram till dig och var rädd om dig, lova det. Jag lovar att försöka, det är gott nock.
