Schhhhh, Du får vara lite tyst här inne. Jag njuter. Mannen smörjer in mina fruktansvärda fötter. Att han gör det måste betyda att han älskar mig väldigt mycket. Nu har jag börjat smygjobba lite bakom kulisserna och det känns väldigt bra. Orken är så gott som tillbaka helt som tur är. Jag märker dock när det blivit för mycket, då är jag som en "lase" (ett skånskt uttryck tror jag?). Det blir som en hjärndimma liksom. På tal om fötter, alla bra fotvårdare runt omkring mig är helt fullbokade. VET DU NÅGON i min närhet, Lund, Malmö, Ystad, Höör eller där i området? Jag MÅSTE få lite kärlek med fotfil och kloklippare. KRAM