Igår kom de två männen i mitt liv till stugan. Dom kom in som en orkar och störde min ordning lite, men det var okej för dom var saknade. Mira skrek, tjoade och tjimmade som en galning. Jag kände en viss bitterhet på hennes otroliga lycka. Herregud jag har ägnat TRE dagar åt att roa den lilla gangstern med bad,lek, snäckplockning och annat för hennes skull. Så är hon lyckligare än när tomten kommer när de där två orkanerna kom. Nu ska hon straffas med kall välling i en vecka. Jag var kelsugen och ville kramas, pratas och snuttitutta med maken, han var inte lika sugen. Kvart över nio hörde jag det där man INTE vill höra när man sitter och diskuterar inlevelsefullt om livets orättvisor. - Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz……………… Jag dog lite…. Men lät de båda männen sova gott… Idag vaknade vi med dåligt väder och då säger Mannen det; - Vi kan åka till Ullared! Jag dog och ville helst dra täcket över huvudet och säga - Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz………………. TACK för alla härliga bloggadresser! Skoj att titta in hos er alla, men tyvärr för många att kommentera hos! Fortsätt gärna att fylla på det härliga kommentarsfältet! NI får gärna lägga till mig om ni vill men en omöjliget för mig att leta efter er alla i mediavärlden! Jag blev glad när Mira somnade i vagnen och trodde dagen skulle sluta billigt.... Men vad trodde jag.... det finns lösningar... Ja, Mira ligger där.... Som vanligt njöt Gabriel av asiatisk buffé, enda sättet att få med honom till helvetet på jorden....