Äntligen kom vi iväg på Moulin Rouge musikalen på Chinateatern. Föreställningen slutar gå den 28 april så det var i hög tid. Efter fem minuter tänkte jag, Detta måste jag se IGEN. Det var magi. Jag satt och grät så salig jag var. Vi satt allra längst fram, inte superbra med tanke på att man inte såg fötterna liksom. MEN, däremot så kom man så nära de som spelade. Det var flera gånger jag fick ögonkontakt med någon i ensemblen, och jag tror att det var det som berörde mig. Jag blev på ett sätt med i föreställningen. En av skådespelarna såg mina tårar och skickade ett lite pusshjärta till mig, så sött. Moulin Rouge var verkligen så otroligt bra. Det var sexigt, humoristiskt, snyggt, dramatiskt, vackert och alla fina adjektiv som finns att säga. Musiken skapar en inlevelse och sammanhang till historien på ett magiskt sätt. Låtvalen är perfekta och alla i publiken var med. Ingen kan sitta oberörd på denna föreställning.Castingen är spot on med Marsha Songcome i huvudrollen som Satine och Andreas Wijk som den obotliga romantikern Christian. Morgan Alling gjorde en otroligt bra tolkning av direktören för Moulin Rouge. Det känns egentligen inte rätt att framhäva några få personer i produktioen eftersom hela ensemblen gör ett outstanding arbete. Alla på sitt sätt med små detaljer framhäver historien med en elegant fingertoppskänsla. Scenografin, halleluja, koreografi, halleluja, kostym, halleluja, smink/peruk och hår, halleluja, regin HALLELUJA. Jag är blown away. Detta är helt klart topp tre i allt jag har sett i musikalväg. OM inte den bästa produktionen EVER. Det är bara en sak som är väldigt sorglig, det är att jag inte kommer att få se Moulin Rouge i en China-teater tappning igen. Det är så många som missat denna föreställning och det gör nästan ont i hjärtat. Herregud, jag är kär. Stoltheten är ju helt galen också eftersom vännerna Thomas och Madde varit högst inblandade när det gäller utseendet på de som var på scenen. Fan vad ni är grymma <3 Fler inlägg om teater, musik och musikaler jag sett finns HÄR.
